Peter Lindforss möter Lill-Babs

Iförd dubbelknäppt, kritstrecksrandig

maffiakostym

satt Peter Lindforss vid baren på Hamburger Börs

inte många visste

att han fått sin klädstil

i lån av Leonard Cohen

inte för att han gillade maffian

men han gillade känslan av att vara en av de sammansvurna

som snart skulle inta Berlin

 

Lill-Babs publik var inte hans

om han nu ens hade någon publik längre

men hennes scenshow levde inom honom

när han försökte sätta svenska rimord

till de engelskspråkiga betraktelserna hon sjöng

 

Klädd i hatt återigen

trivdes han inte med den saken

och måste bekänna för Barbro

att innerligheten fanns där

men att rytmen haltade betänkligt

när han skrev ner de nya strofer

hennes krogshow behövde för att gå i mål

hennes kroppskontroll svek henne aldrig

och han var väl förberedd

på att skriva för myten Barbro

han om någon visste allt

om hur berömmelsen förde en man eller kvinna ut ur sitt skal

och in i ett farligt bygge, hälften beundrande blickar och hälften vältaliga

sexuella inviter                                                                               

han kunde plocka upp djuret i sig och låta det löpa

han ville hellre

att insikt efter insikt skulle komma

till en motvillig rytm

som formade hans och hennes innerliga förening

en enkel match trots allt

att sätta fraserna till hennes snart hyllade krogshow

han kunde likväl känna mästarhanden Cohen

på avstånd krama hans hjärta