Om vi inte tror på kärleken… till E. J. StagneliusKärleken förenar oss
Kärleken förnedrar oss
Kärleken är evig
Kärleken är oansenlig
Ja den är schlagersång
Och bibeltext
I samma mening
Kärleken går över på minuten
När du tränger in
Och sedan låter det komma
Men kärleken varar i timmar
När du ger dig hän
Och låter den vara som ett rus
Vars styrka ständigt förnyar sig
I badet av gemensamma drömmar
Och kärlekssyner
Kärleken varar i år eller dagar
Beroende på hur du väljer
Kärleken är större än du själv
Men det är du som utövar den
Med alla dina brister och egenheter
I kärleken sträcker du dig
Utöver dig själv
Och tar emot något vars innebörd du bara anar
Kärleken är mera än du ger
Och mera än du tar emot
För i dess helhet blir den mer än varje ofullkomlig del
Kärleken är som musik
Du bara avlägset har hört
Men så kommer den nära igen
Och kanske lyckas du skriva ner orden
Om bara du inte stod i duschen just då
Eller satt på bussen
Kärleken är som fjärilen på andra sidan glaset
Du kan aldrig fånga den
Men du kan få fjärilsstoft på händerna
Av bara längtan efter det avlägsna rike som bjöd in dig
Du trodde först att det var lägenhetsdamm som tjejen hatar
Hon borstar det av sina händer när hon lämnar lägenheten