Peter Lindforss möter Lill-Babs
Iförd dubbelknäppt, kritstrecksrandig
maffiakostym
satt Peter
Lindforss vid baren på Hamburger Börs
inte många visste
att han fått sin
klädstil
i lån av Leonard
Cohen
inte för att han
gillade maffian
men han gillade
känslan av att vara en av de sammansvurna
som snart skulle
inta Berlin
Lill-Babs publik
var inte hans
om han nu ens hade
någon publik längre
men hennes
scenshow levde inom honom
när han försökte
sätta svenska rimord
till de
engelskspråkiga betraktelserna hon sjöng
Klädd i hatt
återigen
trivdes han inte
med den saken
och måste bekänna
för Barbro
att innerligheten
fanns där
men att rytmen
haltade betänkligt
när han skrev ner
de nya strofer
hennes krogshow behövde
för att gå i mål
hennes
kroppskontroll svek henne aldrig
och han var väl
förberedd
på att skriva för
myten Barbro
han om någon
visste allt
om hur berömmelsen
förde en man eller kvinna ut ur sitt skal
och in i ett
farligt bygge, hälften beundrande blickar och hälften vältaliga
sexuella inviter
han kunde plocka
upp djuret i sig och låta det löpa
han ville hellre
att insikt efter
insikt skulle komma
till en motvillig
rytm
som formade hans
och hennes innerliga förening
en enkel match
trots allt
att sätta fraserna
till hennes snart hyllade krogshow
han kunde likväl
känna mästarhanden Cohen
på avstånd krama hans hjärta